Zenit för solen och månen

Kartan

På kartan visas de ungefärliga positionerna för solen (gul markering) och månen (grå-blå) just nu. Befinner du dig under marke­ringarna så har du solen/månen rakt ovanför huvudet. Det är mitten av marke­ringen som gäller, hade jag gjort cirklarna mycket mindre bleve de svåra att hitta på bilden.

Den blå horisontella linjen är ekvatorn, den övre brand­gula är Kräftans vänd­krets och den nedre är Sten­bockens vänd­krets. Antark­tis är bort­taget, så ekvatorn ligger inte i mitten av kartan. Kartans kanter är 170° västlig longi­tud. Det är vanli­gare med 180°, men då blir konti­nenterna så fult kapade :-)

Både solen och månen rör sig alltid från höger till vänster på kartan; solen tar 24 timmar på sig att avverka hela kartans bredd och månen behöver en knapp timme till.

Ovanför kartbilden ser du solens och månens posi­tioner i siffror. Om en hyfsat stor stad ligger i när­heten ser du också namnet på den och på landet den ligger i.

Solen

Solens bana är i det närmaste parallell med ekvatorn, den flyttar sig bara cirka 0,3° upp eller ned per dygn. Vid sommar­sol­ståndet är solen vid Kräftans vänd­krets på latitud 23,5°N och vid vinter­sol­ståndet är den nere vid 23,5°S. Skillnad i lati­tud m.a.o. 47° som avverkas på ett halvår. 47/182 ≈ 0,3°/dygn.

Området mellan de två vänd­kretsarna på kartan är alltså de platser på jorden där solen kan nå zenit. Två gånger om året, på vår- och höst­dagjäm­ningen, står solen precis ovanför ekvatorn.

Månen

Månen rör sig snabbare upp och ned, den kan flytta sig flera grader per dygn så banan är inte paral­lell med ekvatorn. En tunn grön linje som går genom månen visar ungefär ”vari­från och vart­hän” den går. Just vid vänd­punkterna är ju banan nästan paral­lell med ekvatorn, då finns den gröna linjen inte där.

Månen kan ibland röra sig utanför Kräftans och Sten­bockens vänd­kretsar innan den byter riktning.